Finfina julklappar

Hej allesammans!
God fortsättning och hoppas att ni har en härlig jul. Jag hoppas också att ni blev nöjda med julklapparna ni fick. Det blev nämligen jag, och eftersom fina saker är en av mina stora svagheter här i livet tänkte jag visa er några av dem. =)

Det här läckra guldfärgade halsbandet fick jag av mamma. =)



Av mamma fick jag även denna supersöta kaffekopp full av fåglar och
"lullull". Jag ville ha en sådan, så tack! =)



Liksom denna fina fågel att pynta med. Hade tänkt köpa en sådan på nätet
men fick då meddelandet att de var slut på lagret. Klart att jag blev glad
igår!! =D



Av min morbror fick jag den här boken. Kul! =)







Jag fick också dessa torgvantar som en arbetskamrat till mamma gjort.
Perfekt att värma frusna händer i kalla klassrum med =P



Slutligen vill jag visa er dessa fina tårtbestick som jag fick av mormor. Hon
har haft dem ett tag men aldrig använt. New old stock, som man brukar
säga. Gillar sånt här jättemycket! =D

Utöver detta fick jag dessutom bland annat en mysig bad/morgonrock med tillhörande handduk, presentkort på Adlibris (tack pappa, det var precis vad jag ville ha), äggklocka och en elvisp, men den gör sig av naturliga skäl inte lika bra på bild...
        Ja, jag är som sagt helnöjd! =)

Jorden gick inte under i alla fall...

Ja, vad säger man? Det är den 22 december 2012 idag; en dag som uppenbarligen inte alla trodde skulle komma. Detta innebär att vi idag med stor lättnad kan återgå till både knäckkok och julklappsshopping. Och åter igen slutar en ovetenskaplig domedagsteori i en "blodet droppar, blodet droppar - nej det var bara en blodapelsin" känsla och alla skrattar åt det.
     Ärligt talat trodde jag aldrig på det här med mayakalendern, men då medierna påbörjade en ganska konstig rapportering ju närmre det ödesmättade datumet 21/12 vi kom kände jag ändå en lätt oro komma smygande. Högst ofrivilligt dock, för jag hade stora svårigheter med att se logiken i att marken skulle spricka och himlen falla ned eller Gud vet vad bara på grund av ett specifikt datum. Ändå kände jag i förrgår att det kanske var sista gången jag skulle se mamma och pappa, att jag aldrig skulle få åka tillbaka till Brunnsvik nästa år och uppfylla författardrömmarna. Kort sagt ville jag att dagen skulle komma och gå och ge oss svaret på om mänskligheten hade överlevt.
      Givetvis gjorde den det, och längesedan var det jag senast blev så glad över att se det ljusna ute vid niotiotiden på förmiddagen. Det var naturligtvis också en självklarhet, men när man nu börjar suggerera något blir för en stund det mesta verkligt och skräckkänslorna följer som ett brev på posten. Fast jag var egentligen inte rädd alls, jag tänker ju förnuftigt. Jag var däremot lätt olustig över hur de på radion spekulerade i det som kanske skulle komma att hända och hur väl det då passade att tala om döden...
       Så här i efterhand är jag mest irriterad och på raljeringshumör över det hela. För det första tycker jag inte att seriösa journalister ska behandla osäkra teorier med allvarsamhet (även om folk nog ville låtsas tro på det här för att få lite spänning i tillvaron). Världen dräller av saker som är betydligt viktigare att sätta fokus på, så det så! För det andra har media återigen kört på faktumet att skräck säljer. Folk har ju en tämligen oangenäm förkärlek för att skrämmas och att roas över de reaktioner som följer.
      Nu är i alla fall 21/12 2012 historia och vi kan istället fokusera på en betydligt positivare sak; vintersolståndet har passerat. Nu blir det ljusare igen!
      Från det till något helt annat; idag kommer min mormor och morbror hit för att fira jul helt enligt våra mysiga familjetraditioner och så måste jag på stan för att försöka få tag i mer silverbroderitråd till ett barbieklänningsprojekt jag genast efter min hemkomst satte tänderna i. Bilder på det kommer snart :)
     Dessutom innebar gårdagen också en stor glädje då jag hittade igen en fint ugglemönstrad anteckningsbok full av klädmodellskisser som kom bort vid flytten till Brunnsvik och som jag bittert saknat det senaste halvåret! =D

Färgseende på spåret

Just nu är jag på resande fot och kommer snart att vara hemma i Bollnäs igen. Där väntar flera dagar av julmys och ledighet som jag hoppas ska bli mycket kreativa. Det ska bli så skönt! :)
       Jag har dock gjort en rätt kul upptäckt under dagen; när jag i väntan på tåget i Ludvika och Gävle slängde ögonen på avgångs/ankomsttavlan (eller vad det nu heter) och läste alla ortsnamn började jag plötsligt se färger! Vissa var otroligt tydliga:

Borlänge - rostrött

Örebro - svart

Falun - gulbrunt

Gävle - beigegult

Uppsala - Pärlgrått

Ljusdal - isblått

Det är märkligt vilka spratt hjärnan spelar en när man är trött och har långtråkigt...
      Kan också tillägga att jag sedan tidigare gör detta med specifika låtar, och uttnytjar det på olika konstnärliga sätt :)

Ingen jul utan knäck

Efter helgens besök hos mamma och pappa i Bollnäs är jag nu tillbaka på Brunnsvik, och det kan tyckas underligt att jag redan på onsdag ska hem igen för jullov. Det beror på att det sker saker den här veckan som vore synd att missa.
       Nåväl, nu ikväll organiserade jag och mina klasskompisar Anneli och Jon ihop ett härligt sockerbombigt och superlyxigt knäckkok i vårt kök (Jon bor dock i ett annat hus här på skolan och var därmed en mycket välkommen gäst). Vi hade väldigt roligt och resultatet blev mer än gott! =) Jag har inte ätit hemkokt knäck sedan jag gick första året på gymnasiet och detta höjde givetvis julstämningen flera snäpp.




Jag (till vänster) och Anneli såg till att det rördes om i grytan...

Kinaschack i väntan på att knäcksmeten skulle bli klar.



Det färdiga resultatet...MUMS!!!

Ja, nu tänker jag faktiskt börja packa inför det låååånga jullov som ligger framför mig. =)

Lite av varje

Veckan som varit här på Brunnsvik har inneburit delade känslor. Oron och missmodet består i att allt plötsligt blivit osäkert igen, angående vår skolsituation, och att det är svårt att få veta vad som egentligen händer. De positiva känslorna står dock veckans redaktionsövning för.
       Herregud, vad roligt det har varit! Det är allt kul att låtsas vara profesionell journalist i en vecka, även om det fortfarande är jobbigt att ringa myndigheter och prata med poliser som inte vill säga något. Man går in i rollen mer än man tror. =P
        Idag lyckades jag dock för första gången på hela veckan att slita mig ifrån redaktionen (som alla övriga veckor är vårt klassrum) och ta mig in till stan för att hämta ut biljetterna till morgondagens resa hem till Bollnäs. Jag ska vara hemma hos föräldrarna över helgen och fira mamma som fyller jämt. =)
       Efter att det var gjort passade jag på att besöka den helt förträffliga second hand-affären som finns inne i Ludvika centrum. Varje gång jag besöker den gör jag finfina fynd! Så var det också idag, när jag passade på att inhandla några mindre tygbitar som så småningom ska bli häftiga barbiekläder.

 


Denna bild påminner mig om hur kul det ska bli att åka hem på
jullov och sätta sig vid sysmaskinen. Jag längtar som en tok! =)

 I senare inlägg kommer jag att visa vad det egentligen är för barbiekläder jag syr, men jag kan redan nu säga så mycket som att det inte direkt är kläder som i första hand är ämnade för lek. Jag ser mina olika kreationer mer som samlarobjekt och gör ett gediget arbete på varje. Det är verkligen en kul hobby, som jag dock bara kan syssla med på loven hemma då mitt internatrum här är alldeles för litet för att kunna rymma en sysmaskin och en massa tyg.
        Det var dock inte det enda jag införskaffade den här dagen. Jag hittade också denna lilla söta träask med mitt favoritmotiv - fåglar, på. =) Blev bara för förtjust i den för att motstå och att den var billig gjorde givetvis köpet självklart!

Motivet på locket

Asken inuti; kommer att duga utmärkt till smycken och andra små skatter...

Sist innan jag fortsätter packa tänkte jag vara lite lagom elak och lägga upp en verklighetsskildrande bild. Så här ser nämligen papperskorgen på "redaktionen" ut efter fyra dagars intensivt journalistikarbete...

Som sagt var, en bild säger mer än tusen ord...

Oj, oj oj...

Vilken jobbig dag det har varit här på Brunnsvik! Jag orkar inte specifisera detaljer, men det här med flytten till Borlänge som skolans styrelse hade planerat att genomföra nu till årsskiftet och som vi elever genom envis kamp lyckades skjuta upp till sommaren 2013 ställer forftarande till det. Idag har vi återigen fått ställa vår rektor mot väggen om vår rätt till mat och det är alltid lika psykiskt påfrestande! =(  Ni är i alla fall varmt välkomna att gå med i vår Facebookgrupp Bevara Brunnsvik där får ni veta mer om vad som egentligen händer här. Och det som händer här vill jag på ett skämtsamt sätt visa med denna bild:



En kväll innan vi visste att vi skulle få gå klar vår utbildning här satt jag och klippte in vinjettexten och skylten från den kultförklarade TV-serien Fawlty Towers i en bild på skolans receptionsbyggnad och huvudentré. Och ja, så stökigt och hetsigt som det är där är det faktiskt här också =P
         Nå, nog om det. Idag hade vi första dagen på vår redaktionsvecka. Vi skriver en massa olika artiklar som vi lägger upp på nätet som en webbtidning. Och vi jobbar skift, som på en riktig redaktion (en grupp går morgon och den andra kväll).Tills vidare kallar vi den helt enkelt Brunnsvik Ord (vilket också är namnet på utbildningen). Det var väldigt roligt, även om jag mest satt och hjälpte vår lärare och några av klasskamraterna att formatera blogglayouten och ringde ett samtal till Länsstyrelsen Dalarna angående ett ärende om ersättning för rovdjursrivna tamdjur. Jag tycker det är väldigt jobbigt och ganska otäckt att ringa myndigheter, men jag lär mig det. Typiskt nog var vederbörande handläggare inte anträffbar just då.
         På tidningen finns ännu inte någon av mina texter publicerade, men min första planerade krönika kommer nog imorgon. Senare kommer också en, vad jag vill lova, väldigt kul testpanel om lussebullsbak som jag och en klasskompis organiserade ihop och skrev om.
        Så håll utkik!  Jag lägger till vår webbtidning i länklistan nu. =)

Premiärinlägg

Det är alltid lite knepigt att skriva det första inlägget på en helt ny blogg; försöken har varit några för min del. Man vill helst gå rakt på sak med det som intresserar en och de tankar man har i huvudet, men det som helt sonika passar bäst här är en personlig presentation.
        Anna Kellsveden är egentligen inte mitt riktiga namn, utan den pseudonym jag använder mig av i mitt skrivande och skapande. Jag har stora ambitioner med den roman jag arbetar på nu och de kommande jag har i huvudet. Jag vill ha ett skrivande yrke, det är ett som är säkert, och det har varit en ledstjärna i mitt val av studier. Efter studenten 2008 läste jag bland annat litteraturvetenskap och kreativt skrivande några år på Högskolan i Gävle. Nu går jag en skrivarlinje på Brunnsvik folkhögskola utanför Ludvika. Här stortrivs jag, även om hösten som varit nu var dramatisk i och med den verksamhetsflytt vi lyckades skuta upp (jag kommer nog att skriva mer om det senare).
       Den här bloggen kommer att kretsa mycker kring skrivande och litteratur i många former, vi får se vilka påhitt mina idéer kan få till. Men då jag med liv och lust ritar klippdockor (framförallt av karaktärerna i mina berättelser), tillverkar smycken, syr barbiekläder, virkar och även också gärna bakar kommer detta också att bli en väldigt kreativ pysselblogg. En skön blandning som jag hoppas ska inspirera.
        Nej, nu måste jag fortsätta skriva på de artiklar som jag ska ha till den kommande veckans redaktionsövning =)

Vi hörs!